
Den 6:e november klockan 9.00, på ett tåg från Uppsala till Stockholm: tre av Wake-Up Calls trainees – har bokstavligen just väckt upp sig själva – gick noggrant igenom det workshopmaterial vi läst, diskuterat och övat på så många gånger tidigare. Vi var redo. Siktet var inställt på Täby Enskilda Gymnasium där vi snart skulle leda Wake-Up Calls workshop Redesign the World.

Kl. 11.00 , Täby: Väl framme på skolan blev vi utrustade med gästkort och Wake-Up Calls grymma namnskyltar. Vi såg därmed nästan lika professionella ut som de fick oss att känna. Den första omgången workshops som hölls av andra halvan av Wake-Up Call var redan igång – och de var grymma, fick vi höra. Med en känsla av optimism gick vi för att möta eleverna. De var 23 stycken och när vi kom hade de ögonen fixerade vid Lorentz som berättade om klimatförändringar: vetenskapen, politiken och ungdomars otroligt inspirerande sätt att skapa klimatåtgärder som redan gjorde skillnad värden över. Jag blev glad av att se att även hur dystert tillståndet i klimatet (för att inte tala om politiken) än kan verka, såg publiken allt annat än dyster ut, vilket var perfekt eftersom det snart var vår tur att börja arbeta – och inte bara vår tur oss utan för eleverna också.

Så snart vi hade kommit igång med workshoppen påmindes vi om varför Wake-Up Call väljer att arbeta med ungdomar för att hitta hållbara lösningar till klimatkrisen; idéer för kampanjer, praktiska vardagsåtgärder, videos och demonstrationer fyllde snabbt upp deras papper. Denna gång hade eleverna en tidsgräns på tre veckor i vilken de både skulle förverkliga sina planer och presentera dem för de andra.
Tidsgränsen gjorde att några av de mest ambitiösa idéerna fick vänta till framtiden, men det visade också att alla fortfarande kan göra mycket med den tid och de resurser som ges. Att gå vägen från drömmar till idéer, från idéer till planer och från planer till konkreta åtgärder kan ibland verka som en lång resa. Men många små och viktiga steg kan tas av vem som helst, när som helst och oberoende av hur mycket pengar eller nätverk en person har. Anne Frank fångade dessa tankar när hon skrev: “How wonderful it is that nobody need wait a single moment before beginning to improve the world.”
Det var dessa tankar vi så gärna ville föra vidare till deltagarna I workshopen. Det är därför vi klev på tåget denna morgon med våra noggrant lästa program och anteckningsblock, och därför vi repeterat vår presentation så många gånger. Men hängde eleverna med på detta? Av att bedöma från hur deras diskussioner lät och hur deras planer och ritningar för filmmanuskript såg ut, är jag säker på det. Och vi kan inte vänta på att få se deras resultat.
Och vi kan inte vänta med att fortsätta att sprida detta budskap i nästa workshop!